Körde hem i mörkret efter att ha besökt mina föräldrar igår kväll. Båda barnen somnade i baksätet. Jag tog ut #1 ur hans bilbarnstol och det slog mig hur länge det var sedan jag känt hans fulla, sovande vikt. När jag smög uppför trappan och lade honom i sängen kunde jag inte låta bli att känna mig i takt med när min far gjorde detsamma för mig. Om dessa stunder inte är *anledningen*, bryr jag mig inte om vad som är.

Jag är bara en kille i sin Sensitive Feels-era