Med alla dessa inlägg som går runt och debatterar estetiken i linjär algebra (det är egentligen inte en debatt om du känner till ämnet väl: linjär algebra är perfekt och vacker, lyssna inte på journalister!), tänkte jag dela med mig av mitt gamla blogginlägg om killen som uppfann mycket av det, men som inte fick erkännande eller erkännande förrän många år senare: