För första gången i Europeiska unionens historia har 24 medlemsstater gemensamt beviljat ett krigslån till ett land utanför unionen. Detta är inte en teknisk detalj utan en kvalitativ förändring. Logiken bakom ett lån är tydlig: den som lånar ut pengar vill ha tillbaka dem. I detta fall är återbetalning inte kopplad till ekonomisk tillväxt eller stabilisering, utan till militär seger. För att dessa pengar någonsin skulle kunna återvinnas måste Ryssland besegras. Det är inte fredens logik utan krigets logik. Ett krigslån gör oundvikligen finansiärerna intresserade av att konflikten fortsätter och eskalerar, eftersom ett nederlag också skulle innebära en ekonomisk förlust. Från och med nu talar vi inte längre bara om politiska eller moraliska beslut, utan om hårda ekonomiska begränsningar som driver Europa i en riktning: in i krig. Den brysselska krigslogiken intensifieras alltså. Den saktar inte ner, inte lättar, utan blir institutionaliserad. Risken idag är större än någonsin tidigare, eftersom krigets fortsättning nu är kopplad till ett ekonomiskt intresse. Ungern undviker medvetet att gå in på denna farliga väg. Vi deltar inte i initiativ som gör deltagarna intresserade av att förlänga kriget. Vi söker inte en snabbväg in i krig, utan en utgång mot fred. Detta är inte isolationism, utan strategisk nykterhet. Detta ligger i Ungerns intresse och, på lång sikt, även i Europas intresse.